Magnus Bank

Skördefest på Ettaks kungsgård en höst i början på 1930-talet. Arrendatorn hette då Josef Larsson och sitter i mitten på främre raden med sin hustru Signe och barnen, övriga är torpare och statare på Ettak. Detta var före traktorernas genombrott och därför ville det till stora arbetsstyrkor. Det fordrades ju en man till varje hästpar.

Vid kvarnen i Ettak år 1900

Miljön är Ettaks kvarn med den vid det här tillfället spegelblanka kvarndammen. Mjölnaren vid den tiden hette Sjöberg och det är en av hans sonsöner, Ragnar Sjöberg, Gudhemsgatan 20 i Skövde, som lämnat in fotot. Och de tre som är ute och ror är alla söner till mjölnaren Sjöberg nämligen fr.v. Edvard, Karl och Gustaf. Kvarnbyggnaden till höger inrymde också bostadsrum för mjölnar-drängarna. Det var en rätt stor kvarnrörelse på den tiden och arbetsstyrkan var periodvis ganska stor med flera mjölnardrängar och pigor. Till kvarnen hörde också ett lantbruk under Ettaks egendom.

1: Nya kvarnen

2: Turinnes stuga

3: Ånastugan

4: Huvudbyggnad kvarnen

5: Gamla kvarnen

6: Gamla sågen

7: Garage

8: Drängstuga, tvättstuga

9: Vedskjul

10: Ladugård (senare garage)

11: Tankställe

12: Nya sågen

13: Arbetar bostad

14: Kolugnar

15: Torkskjul (senare flyttade till Ettaksgård)

Ettaks kungsgård

Ettaks kungsgård i Velinge socken Vartofta härad Skaraborgslän vid Tidan. Ettak var under medeltiden kungsgård (antagligen befäst) och bostad för häradets fogde eller hövitsman. Genom brev af den 29 okt. 1602 lades det under Visingsborgs grevskap, men reducerades 1680 och blev överste-indelning. Den är nu indragen och för kronans räkning utarrenderadt. Under strid mellan konung Valdemar och Magnus Ladulås stod vid Ettak ett slag, 1277, som utföll till den senares fördel.

Ettaks kyrka ödelades på 1720-talet. (Källa Nordiskfamiljebok 1881)

Ettak, Kungsgården (nr1)

Postadr.: Tidaholm. Tel. 19 Velingeby.

Areal: Total 168 har, därav 106 åker, 62 ängs- o. betesmark. Dessutom under skogsstatens förvaltning: C:a 400 har skogsmark beväxt med barr- o. lövskog. Tax.-v. 164.800, därav jordbruksv. 73.200, skogsv. 91.600.

Jordart: Ler- och svartmylla samt sandbl. jord. Täck- dikning av egend. pågår. Djurbesättn.: 8 hästar, 2 ung- hästar, 40-45 kor, 25 ungdjur, 2 stamtjurar av S. R. B.-ras, 2 modersuggor, ett 10-tal gödsvin. Nötkreatursbesättn. kliniskt undersökt. Mjölkmaskiner o. kyl- anordningar finnas. Gården elektrifierad. Traktordrift

Den nuv. huvud byggn. å den gamla gården, som är byggd på senare delen av 1800-talet, är inredd med nutida bekvämligheter o. ligger i avskild ro omgiven av gamla träd å en höjd invid Tidan. Ekonomibyggn. nybyggda 1914-15 efter brand 1913. Till gården har förr hört kvarn o. såg, elektr. kraftstation samt brännvinsbränneri. Byggn. från 1700-talet finnas ännu kvar. Bland fornminnena inom ägorna äro att nämna en domarring samt ruinerna efter Ettaks gamla kyrka, uppf på 1100-talet, o. en kyrkogård från tidigare medeltid. Vidare märkas 3 s. k. utridaregångar i en backsluttning, där ryttarna ridit ut från den då befästa gården. En del skelettfynd samt lämningar efter murarna till den gamla borgen har hittats.

Ettak är en gammal kungsgård. Här residerade konung Waldemar Birgersson sedan han måst avsäga sig Sveriges krona och endast fick åtnjuta inkomster från vissa landsändar. Även konung Magnus vistades någon gång på Ettak. Under Engelbrekts tid residerade här en dansk fogde. Denne fördrevs, då den befästa gården intogs av Engelbrekts män. Ettak räknades vid den tiden bland Sveriges slott och län.

En tid efter den sistnämnda händelsen satt här det danska riksrådet Fikke Johanson Büllow. Därefter skiftades egendomen som förläning åt medlemmar, av släkterna Ribbing och Sture. Tidvis stod den under förvaltning av fogdar. 1602 förenades den jämte övriga delar av Daretorps och Acklinga gäll samt Härja och Suntak med Visingsborgs grevskap. Vid reduktionen återgick gården till Kronan. Den var därefter en tid översteboställe. På senare tider har den blivit uteslutande kronoarrende.

Bland dem som på senare tider ha arrenderat gården, märkas patron Kindlund, Alfred Larsson och dennes brorson Josef Larsson, död 1937, vilken var inspektor härstädes innan han 1936 övertog gården på arrende. Arrendet innehas nu av hans sterbhus. Nuv. inspektorn tillträdde 1936.

Äg.: Staten

Arr.: Josef Larssons stbh. J. L. f. 1890. Son till Gustav Larsson o. h. h. Maria. Gift 20 med Signe f. Fransson. Barn: Lars, Lennart, Gunvor, Olof.

Inspektor: Bertil Larsson f. 08. Gift 39 med Nanny f. Lindblom.

Källa:Gods och gårdar

Flygelbyggnaden(nr:2

Byggnaden uppförd på 1700-talet och revs på 1990-talet. Notera vällingklockan uppe till vänster på huset.

Hus sedda från kyrkan mot väster

Husen från vänster:

Ladugården(25)

Magasinet(24)

Slakterilängan(3)

Potatiskällaren(5)

Sjöbergsstugan(11)

Sjöbergsstugan(nr11) till höger

Ettaks kyrkoruin(nr:8)vid utgrävningen samt Staten(nr:9)ovan vänster Uthus(nr:10) ovan mitt samt Smedjan(nr:7)ovan höger

Ettaks kyrkoruin: Kyrkan under utgrävning sommaren 1970. Ruinen sedd från väster. Foto: Nils Fredrik Beerståhl

Åren 1936-39 lät domänintendent Bengt Ekberg, Dagsnäs, utföra en mindre grävning på platsen för att fastställa kyrkans utsträckning och plan. Sommaren 1970 skedde en grundlig undersökning med arbetskraft från AMS och under ledning av landsantikvarien. När utgrävningen var slutförd, framträdde grundmurarna av ett rektangulärt långhus, cirka 8x10 meter i utvändigt mått och 7 x 4,5 meter i invändigt mått. Koret hade en utvändig bredd på omkring 5,25 meter och en invän-dig på 3 meter. Korets östra mur var mycket dåligt bevarad och det är svårt att avgöra, om den varit rak eller haft absidial avslutning. Långhusets norra, södra och västra murar hade en bredd av 1,50 — 1,75 meter, medan dess östra mur och korets norra och södra murar endast mätte cirka i meter i bredd.

Den kraftigt tilltagna murtjockleken i långhusets murar kan möjligen förklaras av, att väggfasta bänkar varit anbragta på insidan, av samma typ som t.ex. i Lilla Bjurums kyrkoruin i Västergötland. Samtliga murar av huggen sand- och kalksten har varit skalmurar. I långhusets sydvästra hörn fanns de skråhuggna sockelstenarna bevarade på en kort sträcka. Syd¬portalens plats kunde fastställas därigenom, att basen till den kolonn som avgränsat portalen mot väster fanns kvar in situ. Nedre delen av kolonnskaftet hade störtatt mot söder och fanns i rasmassorna utanför muren. Trots en noggrann genomgrävning av rasmassorna hittades inga fler delar av portalen eller andra skulpturfragment. Triumfbågens exakta mått kunde inte fastställas, men troligen har öppningen nertill varit så smal som i meter i tröskelnivå, medan den upptill breddats och bildat en svampliknande kontur. (Jämför öpp¬ningen mellan kor och långhus i Suntaks ödekyrka!) Såväl i koret som i långhuset påträffades rester av ett gammalt golv av kalkstensplattor.

Ettaks kyrkoruin: Kolonnbas och del av kolonnskaft funna vid sydportalen. Byggnadsdelarna in situFoto: Nils Fredrik Beerståhl.

Så gott som all jord inom kyrkans murar sållades, vilket resulterade i fynden av 21 mynt av silver och koppar från tidig medeltid och fram till i6oo-talet. Vidare hittades en speltär¬ning av medeltida typ jämte några svåridentifierade föremål av järn, samt mängder av större och mindre stycken av kalk¬puts, med fragment av målningar i grått, rödbrunt och ockra. Av typen på de större målningsfragmenten kan man dra den slutsatsen, att de förmodligen tillkommit under renässansen. Cirka 30 centimeter under golvet i korets sydvästra del påträf¬fades skelettet av ett 6-7-årigt barn, som låg placerat med huvudet åt väster. Man frågar sig onekligen vems barn det kan ha varit, som fått en sådan förnämlig placering i kungsgårds¬kyrkan.

Ettaks kyrka, som är belägen på Ettaks kungsgård, fungerade som gårdskyrka och församlingskyrka för den lilla socknen Ettak, från tidig medeltid och fram emot i 7OO-talets mitt, då socknen slogs samman med Velinga. Enligt en uppgift (P.E. Lindskog: En kort beskrivning över Skara stift 1814) användes stenmaterialet vid Velinga kyrkas ombyggande 1752.

Efter undersökningen fylldes ruinen och kyrkans murar markerades i markytan. Med tanke på ev. friluftsgudstjänster har ett lågt altare av kalksten blivit byggt i koret och genom Daretorp-Velinga församlingars försorg restes häromåret ett träkors strax bakom altaret.